Mina ögon ler
När de ser vårens under
Hur livet spirar
Ur en förut tillsynes död jord
Mina ögon ler
När de ser hur löven spricker ut
Och ser hur bråttom blommorna har
Att komma fram i solen
Mina ögon ler
När de ser fågelmamman
Flyga fram och tillbaka
Till sina hungriga ivrigt väntande ungar
Medan hanen sjunger
Sitt vackra lov mot himlen, för Livet
Men
Mina ögon ska gråta
Om de aldrig mer skulle få se
Dessa vackra livets under
Mina ögon ska gråta
Om alla skogar dör
Och blommorna sakta dör ut
Om vårens väntan
Och iver att föda och växa försvinner
Mina ögon ska gråta
Om fågelmamman
Aldrig mer får mata några ungar
Om hanens sång
Har tystnat
Därför att människan
Tystat hans sång
Hans hopp om livet
|
